kanske får man en ytterst liten känsla av ångest, avundsjuka och längtan efter skolan, eller nej inte skolan, utan SoS3a nu när alla börjar i skolan igen.. ytterst liten, but still. miss you guys. fler reunions tack!

men om man sedan tänker på vilka möjligheter man har nu, så är ångesten borta rätt snabbt igen, tänk alla resor man kan göra, tänk hur mycket man kan se och framför allt friheten att bara va, gå till jobbet och tjäna sina pengar. vilka pengar tänker jag då, men ändå, det är mer pengar än att leva snålt på ett studiebidrag och några helgers arbete.
men nu slut-tjötat på allt det här med ångest, det löser sig alltid i slutändan.

so you think you can dance & some ice-cream.
lev livet.