man kan väl säga att den väntade dagen är här..i början var det väl inget som jag trodde skulle blit så jobbigt övehuvudtaget. jag trodde att allt skulle bli lätt och att man kanske till och med hade behövt ett uppehåll från varandra för att fortfarande kunna tycka om och uppskatta varandra. men inget av detta stämmer. det kommer bli en tråkig vardag som man ska lära sig att anpassa sig till. visst man kommer att ses, men jobb hindrar och ca 3 dagar i månaden är väl inget att hurra för direkt. förhoppningsvis finns det något positivt med det hela, man får lära sig att uppskatta det lilla man ses och att man får känna sig saknad. jag är glad för din skull och jag vet att du kommer att ha det bra.

I will miss you.

Oliver<3